Multipel skleros (MS) är ett neurologiskt tillstånd som påverkar nerverna i hjärnan och ryggmärgen. Det orsakar skador på myelinskidan som är det skyddande skiktet runt nervtrådarna i centrala nervsystemet. Läs mer om symtomen, riskfaktorerna samt hur MS diagnostiseras och behandlas.
När din vårdpersonal har bestämt dina specifika behov kan de ge råd om den produkt som bäst passar dina behov och ditt tillstånd.
Multipel skleros (MS) är ett kroniskt (långvarigt) tillstånd som orsakar skador på centrala nervsystemet och nerverna i hjärnan, ryggmärgen och synnerven. Vid MS attackerar immunsystemet myelinskidan (det skyddande skiktet runt nervtrådarna). Denna nervskada avbryter flödet av meddelanden från centrala nervsystemet, vilket orsakar en minskning eller förlust av kroppsfunktion. MS orsakar ett brett spektrum av symtom såsom trötthet samt svårigheter med gång, syn, tänkande och planering.
Det finns tre huvudtyper av MS. Typernas namn reflekterar hur de påverkar kroppen över tid:
Remitterande MS: De flesta som diagnostiserats med MS har remitterande MS (85 %) och upplever de första tecknen på sjukdomen i början av 20-årsåldern[1]. En person med remitterande MS kommer att ha perioder då befintliga eller nya symtom kommer fram på ett kraftigt sätt; ofta kallas en sådan period en skov eller ett återfall. Skov sker ofta utan förvarning fast de kan vara stressrelaterade eller uppstå efter en sjukdom. Skov varar vanligtvis några dagar eller veckor och symtomen förbättras sedan långsamt under ungefär lika lång tid. När symtomen försvinner kallas perioden mellan attackerna remission. MS är dock fortfarande aktiv under dessa perioder och nerverna kan fortsätta att skadas. Efter att en diagnos har ställts kommer en person med MS vanligtvis få skov då och då följt av veckor, månader eller till och med år av remission.
Sekundär progressiv MS: Utan behandling riskerar upp till 80 % av personer med remitterande MS att utveckla sekundär progressiv MS men med behandling sjunker risken mycket[2]. Detta sker långsamt, vanligtvis under en period av 10–15 år. I denna fas upphör vanligtvis mönstret av att skov följs av remission. Vissa människor kan fortfarande få skov men de kommer förmodligen inte att bli helt återställda efter skoven och kommer att fortsätta ha vissa symtom. Vid sekundär progressiv MS förvärras symtomen gradvis över tiden. Sekundär progressiv MS utvecklas i allmänhet från remitterande MS, fast ett litet antal personer diagnostiseras med sekundär progressiv MS direkt från början.
Primär progressiv MS: Ungefär 15-20 % av personer med MS upplever primär progressiv MS[3]. Symtomen förvärras gradvis över tid snarare än att uppträda som skov. Det kallas ”primär progressiv” eftersom det utvecklas från sjukdomens första (primära) symtom. Det sker ingen remission men det kan bli långa perioder när tillståndet verkar stabiliseras utan märkbara förändringar.
[1] Goldenberg MM. Multiple sclerosis review. P T. 2012;37(3):175-184.
[2] MS Research Australia. What determines conversion to secondary progression MS? Published September 2019. Accessed February 2021. https://msra.org.au/news/conversion-to-secondary-progressive-ms/
[3] Jonkman LE, Rosenthal DM, Sormani MP et al. Gray matter correlates of cognitive performance differ between relapsing-remitting and primary-progressive multiple sclerosis. PLoS One. 2015;10(10):e0129380. doi:10.1371/journal.pone.0129380
Det finns uppskattningsvis 2,1-2,2 miljoner människor med MS världen över,[1],[2] och tillståndet är ungefär två till tre gånger vanligare hos kvinnor än hos män[3],[4].
Enligt European Multiple Sclerosis Platform lider fler än 700 000 människor av MS i Europa. Detta innebär att över en miljon människor i hela EU påverkas av MS genom att vara vårdgivare och familjemedlemmar[5].
[1] O’Sullivan SB, Schmitz TJ, Fulk GD. Physical Rehabilitation, 6th edition. Faculty Bookshelf. 2014;85. https://hsrc.himmelfarb.gwu.edu/books/85
[2] GBD 2016 Multiple Sclerosis Collaborators. Global, regional, and national burden of multiple sclerosis 1990-2016: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2016. Lancet Neurol. 2019;18(3):269-285. doi:10.1016/S1474-4422(18)30443-5
[3] Wallin MT, Culpepper WJ, Campbell JD et al. The prevalence of MS in the United States: A population-based estimate using health claims data. Neurology. 2019;92(10):e1029-e1040. doi:10.1212/WNL.0000000000007035
[4] Gilmour H, Ramage-Morin PL, Wong SL. Multiple sclerosis: Prevalence and impact. Health Rep. 2018;29(1):3-8.
[5] European Multiple Sclerosis Platform. Living with multiple sclerosis in Europe. Accessed March 2021. http://www.underpressureproject.eu/web/living-with-ms-in-europe
Alla upplever MS på olika sätt. Det finns ett brett spektrum av symtom och de kan variera från person till person och påverka olika delar av kroppen.
MS kan orsaka många olika symtom och det finns inget typiskt mönster som gäller för alla som drabbas. Ett tidigt symtom för en person kanske aldrig ens uppkommer hos en annan.
Men i allmänhet är några av de vanligaste första symtomen:
Andra MS-symtom listas nedan men de uppträder mer sällan i de tidiga stadierna av tillståndet och är vanligare i ett senare skede.
Beroende på vilken typ av MS en person har kan symtomen komma och gå i etapper samt gradvis förvärras med tiden.
[1] National Multiple Sclerosis Society. MS symptoms. Accessed January 2021. https://www.nationalmssociety.org/Symptoms-Diagnosis/MS-Symptoms
Det går inte att förutsäga hur en individs MS kommer att utvecklas. Människor kan ha olika symtom vid olika tidpunkter.
International Advisory Committee on Clinical Trials of MS tillhandahåller standarddefinitioner för de fyra grundläggande formerna av MS som:[1]
Kliniskt isolerat syndrom ingick inte i de initiala kliniska definitionerna av MS[2]. Men nu är kliniskt isolerat syndrom allmänt känt som den allra första episoden av neurologiska symtom som i allmänhet varar i minst 24 timmar. Kliniskt isolerat syndrom kan vara det första tecknet på att en person har MS. Dock upplever vissa människor kanske aldrig ytterligare symtom.
En undersökning med magnetkamera kan bekräfta om det finns några lesioner (områden med skador) i hjärnan eller ryggmärgen. Om så är fallet är det högre risk att uppleva ytterligare episoder och det är mer sannolikt att en MS-diagnos ställs.
Det finns också ett sent (eller avancerat) stadium av MS som de flesta aldrig kommer att nå. Om MS når det sena stadiet kan man förlora förmågan att gå och uppleva andra livsförändrande symtom, till exempel att inte kunna tala eller skriva. Man kan behöva särskild vård och stöd för att möta sina dagliga behov.
I det sena eller avancerade stadiet kan flera MS-symtom upplevas samtidigt tillsammans med en allvarlig försämring av fysiska förmågor. MS-symtom i det sena skedet inkluderar:
Många av symtomen vid MS i det sena stadiet är samma som symtomen för andra former av MS. Dock är skillnaden när det kommer till MS i det sena stadiet att många av symtomen sannolikt kommer att upplevas samtidigt och kan vara svåra att behandla för läkare.
[1] Lublin FD, Reingold SC, Cohen JA, et al. Defining the clinical course of multiple sclerosis: the 2013 revisions. Neurology. 2014;83(3):278-286. doi:10.1212/WNL.
[2] Miller D, Barkhof F, Montalban X, Thompson A, Filippi M. Clinically isolated syndromes suggestive of multiple sclerosis, part I: natural history, pathogenesis, diagnosis, and prognosis. Lancet Neurol 2005;4:281–288.
Det är för närvarande inte känt varför vissa människor utvecklar MS. Det är troligt att tillståndet orsakas av en kombination av gener och miljö.
MS är ett autoimmunt tillstånd, vilket innebär att kroppens immunsystem av misstag identifierar delar av kroppen som främmande ämnen och därför attackerar kroppens egna vävnader. Vid MS attackerar immunsystemet myelinskidan som skyddar och täcker nervtrådarna i hjärnan och ryggmärgen. Små fläckar av myelinskidan blir inflammerade, vilket stör meddelandena (signalerna) som färdas längs nerverna, vilket leder till neurologiska tecken och symtom för MS.
Man vet inte ännu vad som orsakar immunsystemet att attackera myelinskidan men några av de faktorer som kan vara involverade i utvecklingen av MS inkluderar:
[1] Arneth B. Multiple Sclerosis and Smoking. Am J Med. 2020;133(7):783-788. doi:10.1016/j.amjmed.2020.03.
MS är inte ärftligt direkt. Men om man har ett syskon med MS finns det en högre risk att man utvecklar sjukdomen. Risken uppskattas till cirka 2–4 % jämfört med 0,2 % risk för den allmänna befolkningen .
MS är inte smittsamt och kan inte ärvas. Forskare har identifierat några faktorer som eventuellt kan vara involverade i hur MS orsakas:
[1] Tarlinton RE, Martynova E, Rizvanov AA, Khaiboullina S, Verma S. Role of Viruses in the Pathogenesis of Multiple Sclerosis. Viruses. 2020;12(6):643. doi:10.3390/v12060643.
[2] Tselis A. Epstein-Barr virus cause of multiple sclerosis. Curr Opin Rheumatol. 2012;24(4):424-428. doi:10.1097/BOR.0b013e3283542cf8
MS är vanligtvis inte dödligt; det är sällan man dör enbart av MS. Vissa människor kan dock utveckla funktionshinder som gör dem mer sårbara för allvarliga komplikationer, vilket kan vara dödligt.
Den genomsnittliga livslängden för någon med MS är cirka 5–10 år lägre än för någon utan tillståndet, men denna skillnad i livslängd har minskat drastiskt de senaste åren.
MS är inte lätt att diagnostisera. Det är en komplex sjukdom med många olika symtom. Ifall MS-symtom uppstår är det första steget att träffa en läkare.
De tidiga tecknen och symtomen på MS varierar från individ till individ, och det kan vara svårt att specificera exakt när symtomen började utvecklas. Det kan ta flera månader att få en korrekt diagnos eftersom läkare måste undersöka alla möjliga orsaker till symtomen med många olika tester.
Om en läkare tror att man kan ha MS kommer man att hänvisas till en neurolog – en specialist på sjukdomar och störningar som påverkar centrala nervsystemet – för en bedömning.
Det finns inget bestämt test för att diagnostisera ångest. Istället kommer en läkare att göra en första bedömning och kan beställa några blodprover för att utesluta andra orsaker till symtomen. Läkaren kommer sedan att hänvisa till en neurolog för ytterligare bedömningar om det behövs.
Tester som används av neurologer för att diagnostisera MS inkluderar:
Det finns inget botemedel mot MS. Istället fokuserar man vid behandling och medicinering på att kontrollera symtomen, minska antalet skov och bromsa utvecklingen av sjukdomen.
Behandling av MS beror på individen och symtomen eller problemen som individen upplever.
Många människor med MS använder terapi, inklusive kompletterande terapi, för att hantera sina symtom och öka känslan av välbefinnande. Terapier kan användas i tillägg till traditionella behandlingar såsom sjukdomsmodifierande behandlingar.
Olika terapier kan utgöras av:
Om man har MS är det ytterst viktigt att ha regelbundna återkopplingar med sitt vårdteam och en omfattande översyn av sina behov av vård och stöd minst en gång om året. Detta säkerställer att alla nya symtom eller problem åtgärdas, att man har tillgång till det fysiska, psykologiska och emotionella stöd som behövs samt att man hålls informerad om alla nya behandlingsalternativ.
En rad läkemedel finns tillgängliga för att bromsa utvecklingen av MS och hantera symtomen.
Behandlingsalternativ kan utgöras av:
Det finns ingen rekommenderad diet för att bromsa utvecklingen av MS, men en hälsosam balanserad kost är rekommenderad. Forskning tyder på att en hälsosam kost kan hjälpa människor med MS att öka sin fysiska och psykiska hälsa . En hälsosam kost kan även hjälpa till att lindra MS-symtom såsom förstoppning och trötthet.
En hälsosam och balanserad kost bör innehålla ett brett utbud av livsmedel och kan innehålla:
Regelbunden träning är viktig för den allmänna hälsan och för kroppen. Forskning visar att träning och motion förbättrar både kondition och muskelstyrka effektivt för personer med lindrigt till måttligt handikapp från MS. Det kan också förbättra rörlighet, pigghet och hälsorelaterad livskvalitet .
Personer som utför i regelbunden konditionsträning drar nytta av:
För närvarande finns det inget bevisat sätt att hindra utvecklingen av MS eller att bota sjukdomen helt.
Experter anser att en kombination av gener och miljö leder till att MS utvecklas. När vi får en bättre förståelse för gen- och miljöfaktorerna skulle det kunna öppna dörren för att hitta förebyggande metoder och effektiva behandlingsalternativ i framtiden.
Även om forskare inte ännu har kunnat identifiera orsaken till multipel skleros eller räkna ut hur man kan förebygga det, har det skett betydande framsteg som har bidragit till att förbättra diagnos, behandlingar och stöd.
Decennier av forskning om MS och immun- och nervsystemets funktion har byggt en stadig grund för mer vetenskapliga framsteg. Betydande investeringar i MS-forskning har resulterat i:
Nya upptäckter förändrar ständigt behandlingsalternativen för MS och hjälper till att minska MS-relaterade funktionshinder.
Anmäl dig till vår maillista
Få de senaste uppdateringarna från Neuraxpharm-bloggen.
