Depression kan få människor att uppleva nedstämdhet och känslor av sorg. Symtomen kan variera från milda till svåra, och vem som helst kan få en depression.
Medan vissa människor kan säga att de är deprimerade när de känner sig lite “nere” eller olyckliga i några dagar så är det inte samma sak som sjukdomen depression som kan pågå i veckor eller månader.
När din vårdpersonal har bestämt dina specifika behov kan de ge råd om den produkt som bäst passar dina behov och ditt tillstånd.
Ta reda på mer om vad som kan orsaka depression, vilka effekter depression kan ha och vilka behandlingar som finns tillgängliga.
Depression är en vanlig psykisk sjukdom som kan orsaka ihållande negativa känslor och en allmän brist på intresse för det vardagliga livet och aktiviteter som den drabbade personen vanligtvis skulle glädjas av. Det kan också påverka människors aptit och sömn vilket i sin tur orsakar trötthet och dålig koncentration. Människor med depression kan också utveckla en svag självkänsla.
Sjukdomen kan pågå under en tid och ha en stark effekt på det dagliga välbefinnandet samt möjligheten att känna glädje och lust för livet och relationer.
Depression betecknas vanligtvis som egentlig depression eller ihållande depression. Depression kan beskrivas som egentlig när den drabbar en person varje dag i minst två veckor, vilket kan inträffa endast en gång eller under ett antal perioder. Depression kan beskrivas som ihållande när någon under minst två års tid har egentlig depression blandat med perioder av mindre allvarliga symtom.
År 2008 listade Världshälsoorganisationen (WHO) egentlig depression som den tredje främsta orsaken till världsomfattande ”sjukdomsbörda” (den inverkan ett hälsoproblem har på en befolkning). WHO beräknade att efter år 2030 kommer depression rankas som den allra främsta orsaken[1].
Ihållande depression är ett vanligt, kroniskt affektivt syndrom som ofta är mer handikappande än en period av egentlig depression. Termen betecknar flera kroniska former av depression, till exempel kronisk egentlig depression och återkommande egentlig depression utan återhämtning mellan perioder[2]. Vissa typer av depression drabbar specifikt vissa grupper. Till exempel kan gravida kvinnor uppleva postpartumdepression i samband vid födsel. Denna typ av depression kommer sannolikt att kräva specialistbehandling som kan inkludera terapi och medicinering.
Andra depressiva störningar utgörs av psykotisk depression, årstidsbunden depression, det relaterade tillståndet bipolär sjukdom, störande humördysregleringssyndrom (hos barn och ungdomar) och Premenstruellt dysforiskt syndrom (PMDS).
Psykotisk depression inträffar när affektiva störningar åtföljs av vanföreställningar eller hallucinationer. Även om det en gång ansågs vara relativt ovanligt, förekommer det ofta i klinisk praxis, särskilt hos behandlingsresistenta deprimerade patienter.
Årstidsbunden depression är en kombination av biologiska och affektiva störningar med ett säsongsbundet mönster, som vanligtvis förekommer på hösten och vintern med avbrott på våren eller sommaren. Forskare fann i en studie att under ett år upplever cirka 5 % av den amerikanska befolkningen sjukdomen och har symtom under cirka 40 % av året[3]. Andra studiers uppskattningar av förekomst har dock varierat från 0 % till 9,7 %. Årstidsbunden depression är vanligare vid nordligare breddgrader, men förekomsten varierar mellan etniska grupper[4].
Diagnosen för störande humördysregleringssyndrom är relativt ny. Den kräver frekventa, ihållande, allvarliga temperamentsutbrott som inte står i proportion till situationen och sammanhanget kombinerat med ett ihållande argt eller irriterat humör mellan temperamentsutbrotten[5].
Premenstruella besvär drabbar upp till 12 % av alla kvinnor. Dessa besvär inkluderar premenstruellt syndrom och premenstruellt dysforiskt syndrom, vilka omfattar de psykologiska och fysiska symtomen som orsakar betydande besvär under lutealfasen av menstruationscykeln men avtar efter menstruationen[6].
[1] Mathers C, Boerma T, Ma Fat D. The global burden of disease: 2004 update. World Health Organization; 2008. Accessed February 2021. https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/43942/9789241563710_eng.pdf
[2] Schramm E, Klein DN, Elsaesser M, Furukawa TA, Domschke K. Review of dysthymia and persistent depressive disorder: history, correlates, and clinical implications. Lancet Psychiatry. 2020;7(9):801-812. doi:10.1016/S2215-0366(20)30099-7
[3] Kurlansik SL, Ibay AD. Seasonal affective disorder. Am Fam Physician. 2012;86(11):1037-1041. PMID: 23198671
[4] Magnusson A. An overview of epidemiological studies on seasonal affective disorder. Acta Psychiatr Scand. 2000;101(3):176-184. PMID: 10721866
[5] Rao U. DSM-5: disruptive mood dysregulation disorder. Asian J Psychiatr. 2014;11:119-123. doi:10.1016/j.ajp.2014.03.002
[6] Hofmeister S, Bodden S. Premenstrual syndrome and premenstrual dysphoric disorder. Am Fam Physician. 2016;94(3):236-240. PMID: 27479626
Depression är ett vanligt tillstånd som tros påverka fler än 264 miljoner människor världen över[1]. En studie visade att i Europeiska unionens 28 länder var minst 21 miljoner människor drabbade av depression. Detta betydde att depression är den dyraste hjärnsjukdomen i Europa, med en summa av direkta och indirekta kostnader motsvarande 1 % av EU: s totala ekonomi (bruttonationalprodukt)[2].
[1] GBD 2017 Disease and Injury Incidence and Prevalence Collaborators. Global, regional, and national incidence, prevalence, and years lived with disability for 354 diseases and injuries for 195 countries and territories, 1990–2017: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2017. Lancet. 2018;392(10159):1789-1858. doi:10.1016/S0140-6736(18)32279-7
[2] Sobocki P, Jönsson B, Angst J, Rehnberg C. Cost of depression in Europe. J Ment Health Policy Econ. 2006;9(2):87-98. PMID: 17007486
Depression kan orsaka ett stort antal mentala och fysiska symtom, och en persons symptom kan skilja sig från en annans.
Symtomen för depression varierar från milda till svåra. Till skillnad från när en svår situation orsakar känslor av olycka som blir bättre efter en kort tidsperiod så är symtomen för depression bestående.
Symtomen kan påverka människors fysiska och mentala hälsa samt hur de interagerar socialt. Många människor med depression upplever också ångest. Symtom kan inkludera:
Mentala/emotionella:
Fysiska:
Sociala:
Depression kan upplevas när som helst, och både symtomen och hur länge människor påverkas varierar mellan individer. Svårighetsgraden av symtom varierar vanligtvis, och många tycker att vissa dagar är bättre eller sämre än andra dagar.
Människor med mild eller måttlig depression kommer inte nödvändigtvis utveckla en försämring av sina tillstånd, särskilt om de får behandling så tidigt som möjligt. Men för vissa människor blir depression värre med tiden.
De tidiga tecknen på depression kan framstå som vanlig trötthet eller sorg, men till skillnad från dessa normala känslor försvinner dock inte tecknen på depression efter några dagar. Tidiga tecken kan inkludera:
Forskning tyder på att depression orsakas av en blandning av genetiska, biologiska, miljömässiga och psykologiska faktorer[1].
Livserfarenheter som kan utlösa depression kan vara en rådande situation såsom ett annat hälsotillstånd eller ett tillfälligt problem, till exempel problem på jobbet eller svårigheter i ett förhållande.
[1] National Institute of Mental Health. Depression. Updated February 2018. Accessed February 2021. https://www.nimh.nih.gov/health/topics/depression/index.shtml
Orsakerna till depression skiljer sig åt för varje person som drabbas fast de kan vara relaterade till vanliga problem såsom ekonomiska bekymmer, sjukdom, förlossning, problem i förhållanden eller avsked från jobb. Men även om det ibland finns en uppenbar utlösande faktor kan människor även utveckla depression utan någon uppenbar anledning.
Det kan också vara så att en kedja av livshändelser leder till depression – till exempel en relation som tar slut vilket leder till svårigheter hemma och på jobbet som följs av ett avsked och därefter ekonomiska bekymmer. Det var inte en enda händelse som orsakade tillståndet utan problemen staplades på varann och resulterade i depression.
Orsaker till depression kan inkludera:
Människor med en familjär sjukdomshistoria av depression är mer benägna att själva få en depression. Det betyder att om någon har en förälder eller ett syskon med tillståndet är det mer sannolikt att de utvecklar det själva.
Depression kan drabba barn och ungdomar såväl som vuxna. I vuxen ålder (även hos äldre vuxna) kan det förekomma tillsammans med andra allvarliga sjukdomar, såsom diabetes, cancer, hjärtsjukdomar och Parkinsons sjukdom. Ibland kan läkemedel som tas för dessa fysiska sjukdomar och liknande orsaka biverkningar som bidrar till depression.
Depressiva sjukdomar förekommer ofta hos äldre människor och kan antingen vara en fortsättning på tidigare problem eller klassas som geriatrisk depression om de först uppträder efter 60 års ålder[1].
[1] Eschweiler GW. Diagnostik und multimodale Therapie der Altersdepression: Neue Entwicklungen [Diagnostics and multimodal treatment of depression in old age: new developments]. Z Gerontol Geriatr. 2017;50(2):99-105. doi:10.1007/s00391-016-1174-2
Personer som drabbas av depression kan upptäcka att de bara upplever en eller två episoder, eller det kan återkomma under hela deras livstid.
Svårighetsgraden av symtom och hur länge de varar varierar. Behandlingar och terapier kan hjälpa till att minska symtomen och förhindra att tillståndet försämras.
Det finns inga fysiska tester för depression. Dock kan en läkare utföra blodprov för att utesluta andra möjliga orsaker till symtom, såsom ett problem med sköldkörteln. Diagnosen ställs vanligtvis efter att symtomen som upplevs diskuterats med en läkare.
Det vanligaste sättet som en läkare kommer att diagnostisera depression är genom att ställa frågor om patientens allmänna hälsa och hur känslorna påverkar patienten mentalt och fysiskt.
Detta hjälper läkaren att avgöra om en individ är deprimerad och om symtomen är milda, måttliga eller svåra.
Det finns inget test för att diagnostisera eller bekräfta depression. En specialist inom psykisk hälsa kommer att ställa frågor om symtom, känslor och sinnesstämning samt göra en klinisk bedömning med hjälp av frågeformulär såsom Becks depressionsinventarium II (BDI-II) som mäter grad av depressivitet[1].
[1] Wang YP, Gorenstein C. Psychometric properties of the Beck Depression Inventory-II: a comprehensive review. Braz J Psychiatry. 2013;35(4):416-431. doi:10.1590/1516-4446-2012-1048
Behandling av depression kan innebära en kombination av livsstilsförändringar, samtalsterapier och medicin. Den rekommenderade behandlingen för en individ kommer att baseras på om individen har milda, måttliga eller svåra symtom.
En läkare kan rekommendera en patitent med mild depression att avvakta för att se om tillståndet förbättras utan aktiv behandling men med vissa livsstilsförändringar såsom ökad motion, minskat alkoholintag eller deltagande i supportgrupper. Om mild depression är ihållande kan patienter hänvisas till samtalsterapier eller ordineras antidepressiva läkemedel.
En kombination av terapier och antidepressiva läkemedel kan ges till personer med måttlig eller svår depression.
Antidepressiva läkemedel är det viktigaste läkemedlet som används för att behandla depression. Eftersom det finns många olika typer kommer läkare att arbeta med enskilda patienter för att hitta rätt antidepressivt läkemedel för dem. Läkemedel som används inkluderar:
Vissa terapier kan rekommenderas som en behandling för depression - antingen på egen hand eller tillsammans med medicinering. Terapier och interventioner för depression kan omfatta:
En hälsosam kost är avgörande för fysisk och mental hälsa. En näringsmässigt balanserad kost kan hjälpa människor att återhämta sig från depression.
Forskning visar att det finns en viktig länk mellan vår hjärna, vår tarm och de fördelaktiga mikroorganismer som lever i vårt matsmältningssystem (kallas för "tarm-hjärna-axeln") som kan påverka hur vi hanterar depression.
Livsmedel som antas stödja normalt humör och normal psykologisk funktion inkluderar fullkorn, frukt och grönsaker. Livsmedel som innehåller höga halter av mättat fett, raffinerat socker, andra kraftigt bearbetade ingredienser eller koffein kan påverka psykologiskt välbefinnande negativt.
Motion är bra för allmän fysisk och psykisk hälsa och rekommenderas ofta som en av de viktigaste behandlingarna för mild depression. Regelbunden träning hjälper till att höja självkänslan och främja ett positivt humör.
Ett av de möjliga symtomen för depression är en känsla av låg energinivå, vilket kan göra att träning känns mindre lockande. Vilken typ av träning som utförs är inte lika viktigt som hur mycket tid som används för regelbunden aktivitet. Därför bör människor med depression försöka hitta något de kan göra regelbundet som är enkelt att utföra. Till exempel gå en regelbunden promenad runt grannskapet (antingen ensam eller med vänner), delta i ett träningspass online eller på ett lokalt gym eller online eller delta i organiserad gruppsport.
Regelbunden träning är särskilt bra för personer med mild till måttlig depression.
Många människor med depression gynnas av att göra livsstilsförändringar som att träna mer, minska alkoholkonsumtion, sluta röka och äta hälsosamt.
Andra förändringar som du kan göra för att minska symtom inkluderar:
Förebyggande program har visat sig minska depression i samhällen. Dessa omfattar skolbaserade program för att förbättra positivt tänkande hos barn och ungdomar, interventioner för föräldrar till barn med beteendeproblem för att minska depressiva symtom hos föräldrar och förbättra resultaten för deras barn samt träningsprogram för äldre[1].
[1] World Health Organization. Depression. Accessed February 2021. https://www.who.int/health-topics/depression#tab=tab_1
Fysisk aktivitet är känt för att behandla och förhindra depressiva symtom, men hur det fungerar efterforskas fortfarande. Forskningen undersöker träningens anti-depressiva effekter på fysiska faktorer som neuroplasticitet (förmågan hos celler i hjärnan att omstrukturera sig själva), inflammation, oxidativ stress (som kan orsaka cellskador) och det endokrina systemet, men även på mentala och emotionella faktorer såsom självkänsla och socialt stöd[1].
Det finns också många studier som tittar på kostens effekter på depression. Till exempel effekterna av probiotika på kommunikationen mellan tarm och hjärna[2] samt fördelarna hos vissa näringsämnen[3].
Forskning har visat att tarmfloran (de fördelaktiga mikroorganismerna som lever i vårt matsmältningssystem) är kopplad till gastrointestinala sjukdomar och metaboliska störningar som fetma och diabetes, men även neuropsykiatriska sjukdomar inklusive egentlig depression. Tarmfloran är viktig för hjärnsystemens utveckling. Nya studier har visat att mikroorganismer i tarmen kan producera och leverera signalsubstanser, såsom serotonin och gamma-aminosmörsyra, som verkar på tarm-hjärnaxeln[4].
[1] Kandola A, Ashdown-Franks G, Hendrikse J, Sabiston CM, Stubbs B. Physical activity and depression: towards understanding the antidepressant mechanisms of physical activity. Neurosci Biobehav Rev. 2019;107:525-539. doi:10.1016/j.neubiorev.2019.09.040
[2] Huang R, Wang K, Hu J. Effect of probiotics on depression: a systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials. Nutrients. 2016;8(8):483. doi:10.3390/nu8080483
[3] Osher Y, Belmaker RH. Omega-3 fatty acids in depression: a review of three studies. CNS Neurosci Ther. 2009;15(2):128-33. doi:10.1111/j.1755-5949.2008.00061.x
[4] Evrensel A, Ceylan ME. The gut–brain axis: the missing link in depression. Clin Psychopharmacol Neurosci. 2015;13(3):239-244. doi:10.9758/cpn.2015.13.3.239
Depression
Anmäl dig till vår maillista
Få de senaste uppdateringarna från Neuraxpharm-bloggen.
