Alzheimers sjukdom (eller Alzheimers) är ett tillstånd som påverkar hjärnan. Lär dig mer om symtomen, vad som orsakar tillståndet, hur det diagnostiseras och de tillgängliga behandlingarna.
När din vårdpersonal har bestämt dina specifika behov kan de ge råd om den produkt som bäst passar dina behov och ditt tillstånd.
Alzheimers sjukdom är ett progressivt tillstånd som leder till en minskning av hjärnans kognitiva funktion. Alzheimer påverkar människor på olika sätt, men symtomen kan inkludera minnesförlust samt svårigheter med tänkandet, problemlösning och språk. Alzheimer är den vanligaste orsaken till demens.
Det finns två huvudtyper av Alzheimers sjukdom:
Över hela världen har nästan 50 miljoner människor alzheimer eller relaterad demens. Nästan 10 miljoner nya fall upptäcks varje år[1].
Alzheimers sjukdom utgör 60–70 % av demensfallen, och enligt Världshälsoorganisationen beräknas det totala antalet personer globalt med demens öka till 82 miljoner år 2030 samt 152 miljoner år 2050.
[1] World Health Organization. Dementia. Published September 2020. Accessed December 2020. https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/dementia
Forskning tyder på att förändringar i hjärnan kan inträffa tio år eller mer innan någon börjar uppvisa symtom på Alzheimers sjukdom.
Symtomen är i allmänhet milda till att börja med och förvärras gradvis med tiden. Symtomen förväxlas ibland med andra sjukdomar eller initialt som en naturlig del av åldrandet.
Symtom på Alzheimers sjukdom kan inkludera:
Alzheimers sjukdom brukar allmänt uppdelas i fyra stadier: Prodromalfasen, tidiga stadiet, mittstadiet och sena stadiet av alzheimer:
I de tidiga stadierna av alzheimers kan människor leva ett självständigt liv. De kan fortfarande utföra normala dagliga aktiviteter som att köra, arbeta eller delta i sociala aktiviteter.
Huvudsymptomet under det tidiga stadiet av Alzheimers sjukdom är minnesförlust. Detta kan innebära att man glömmer bort nyliga samtal eller händelser, har problem med att hitta rätt ord, glömmer namnen på människor och platser, ställer upprepade frågor eller tappar bort sina tillhörigheter.
Det kan också förekomma vissa beteende- och personlighetsförändringar såsom humörsvängningar, ökad irritation eller ångest, att känna sig förvirrad, att visa dåligt omdöme eller att ha svårare att fatta beslut.
Under det tidiga stadiet av sjukdomen kanske dessa symtom inte är så uppenbara, men familj och nära vänner kanske märker dem.
Mittstadiet av alzheimer är vanligtvis sjukdomens längsta stadium. När det fortskrider kommer minnesproblemen att förvärras.
Personer med alzheimer i mittstadiet kan ha svårt att komma ihåg enkla saker såsom namnen på människor de känner och de kan ha svårigheter med att känna igen sina nära och kära. De kan behöva en högre nivå av vård.
Andra symtom under mittstadiet som kan komma att utvecklas utgörs av:
Under mittstadiet av alzheimer är det fortfarande möjligt för människor att delta i vardagliga aktiviteter men de kommer i allt högre grad att behöva extra hjälp och assistans.
I de sena stadierna av Alzheimers sjukdom blir symtomen allt svårare. Det kan vara oroande för personen med sjukdomen liksom för deras familj och vänner.
I de sena stadierna kan individer förlora sin förmåga att förstå vad som händer runt omkring dem. Eventuella hallucinationer och vanföreställningar kan bli värre och de kan känna sig arga och agera aggressivt.
Andra symtom under det sena stadiet som kan komma att upplevas utgörs av:
Under de sena stadierna av alzheimer kan heltidsvård och dygnet runt-hjälp med tvätt, klädsel, toalett, mat, dryck och att röra på sig krävas.
Ett av de tidigaste tecknen på alzheimer är minnesförlust. Individer kan bli mer glömska än vanligt. Några exempel är att glömma viktiga datum, händelser eller sina senaste konversationer. Någon med tidiga symptom på alzheimer kan komma att efterfråga samma information flera gånger samt förlita sig på minneshjälpmedel som kom-ihåg-lappar och påminnelser på mobiltelefonen.
Även om det fortfarande är okänt vad som utlöser Alzheimers sjukdom så finns det flera faktorer som är kända för att öka risken för att utveckla tillståndet.
Alzheimers sjukdom tros orsakas av att proteiner ansamlas i hjärnan och bildar onormala strukturer som kallas “plack” och “trassel”. Forskare vet inte exakt vad som får processen att starta, men det börjar många år innan symtomen uppträder.
När sjukdomen fortgår dör nervceller i hjärnan (neuroner). När nervcellerna påverkas så sker det en minskning av signalsubstanser (neurotransmittorer) som skickar signaler mellan hjärnceller. Dessa progressiva förändringar i hjärnan påverkar personens förmåga att komma ihåg, tänka, kommunicera och lösa problem.
Många människor oroar sig för att få Alzheimers sjukdom, särskilt om en familjemedlem har drabbats av tillståndet. Dock betyder en familjär sjukdomshistoria av alzheimer inte nödvändigtvis att andra familjemedlemmar också kommer att drabbas.
Även om genetik kan bidra till risken för att utveckla Alzheimers sjukdom anses den faktiska ökningen av risken vara liten. Forskare har hittat versioner av över 20 olika gener som är kopplade till en ökad risk för alzheimer. Studier har dock kommit fram till att om man har en av dessa versioner så kan det bara ha en liten effekt på risken att utveckla alzheimer.
Även om man fortfarande inte riktigt förstår vad som utlöser den uppbyggnad av proteiner i hjärnan som leder till utvecklingen av Alzheimers sjukdom, finns det flera faktorer som ökar risken för att utveckla sjukdomen. Dessa riskfaktorer utgörs av:
Den senaste forskningen tyder på att andra faktorer också kan kopplas till risken för att utveckla alzheimer, såsom depression, social isolering och hörselnedsättning.
[1] Kawas CH, Corrada MM. Alzheimer’s and dementia in the oldest-old: a century of challenges. Curr Alzheimer Res. 2006;3(5):411-419. doi:10.2174/156720506779025233
[2] National Institute on Aging. What causes Alzheimer’s disease? Updated December 24, 2019. Accessed February 2021. https://www.nia.nih.gov/health/what-causes-alzheimers-disease
Livslängden varierar kraftigt beroende på hur gammal en person är när de utvecklar Alzheimers sjukdom. I genomsnitt lever en person med Alzheimers sjukdom mellan tre och elva år efter diagnos, men vissa kan överleva 20 år eller mer. Hur lång tid någon med alzheimer kan förvänta sig att leva beror på om de diagnostiserades tidigt i sjukdomsutvecklingen eller senare. Sjukdomen tenderar att utvecklas långsamt och symtomen försämras gradvis under flera år. Utvecklingsgraden varierar mycket från person till person.
Om du är orolig för minnesförlust eller svårigheter med planering och organisering bör du boka tid för att träffa en läkare. Att få en korrekt och snabb diagnos är det bästa sättet att kunna acceptera Alzheimers sjukdom och att planera framåt. Det säkerställer också snabb tillgång till lämplig behandling och stöd.
Det finns inget enskilt test för Alzheimers sjukdom. Istället baseras diagnosen på en kombination av fysiska och mentala bedömningar och tester.
I de flesta fall är vårdcentralen din första kontakt. De kommer att lyssna på dig eller din familjemedlems bekymmer och genomföra några enkla hälsokontroller och tester för minne och tankeförmåga för att bedöma hur olika delar av din hjärna fungerar.
Vanliga tester som används av läkare i många länder är neurokognitiva tester såsom general practitioner assessment of cognition (GPCOG) och mini mental state examination (MMSE). Även om GPCOG inte ställer en diagnos, kan det identifiera besvär med minnet som kräver ytterligare undersökning.
Blodprov kan också lämnas för att utesluta andra möjliga orsaker till symtomen och om det behövs kommer en remiss för en specialistbedömning ges.
Det är viktigt att notera att alla enkla tester som din läkare utför endast är preliminära. Om de misstänker Alzheimers sjukdom kommer de att hänvisa dig eller din familjemedlem till en specialist på ett sjukhus eller en minnesmottagning.
För närvarande finns det inget enskilt, tillförlitligt test för att diagnostisera Alzheimers sjukdom. Men om du hänvisas till en specialistläkare på ett sjukhus eller minnesmottagning, kommer de att göra en fullständig neuropsykologisk bedömning med hjälp av flera olika frågeformulär och hjälpmedel för att ställa en korrekt diagnos.
De neuropsykologiska testerna kommer att bedöma dina mentala och kognitiva förmågor såsom minne, koncentration, uppmärksamhet, problemlösning och språkfärdigheter.
I tillägg till en serie kliniska bedömningar kan neurologen också vilja titta närmare på vad som händer inne i din hjärna och kan komma att rekommendera en datortomografi eller en magnetkameraundersökning. Dessa undersökningar tar detaljerade bilder av insidan av din hjärna och hjälper neurologen att bedöma om det finns någon skada på hjärnan och i så fall var den är. Detta är viktigt eftersom en korrekt diagnos kommer att avgöra den bästa behandlingen och det stöd som krävs. Det kan också hjälpa till att förutsäga framtida problem som kan komma att utvecklas.
Det finns inget botemedel mot Alzheimers sjukdom. Läkemedel kan bidra till att tillfälligt minska symtomen men dem kan inte eliminera sjukdomen helt eller förhindra att den uppträder i första hand.
Det finns flera mediciner som kan ordineras för Alzheimers sjukdom för att lindra några av symtomen.
Medicinering är inte det enda behandlingsalternativet för personer med Alzheimers sjukdom. Terapi har en viktig roll att spela i demensvård.
Behandling för Alzheimers sjukdom inkluderar terapier och aktiviteter som minnesträning, mental och social stimulering, orienteringsövningar och träningsprogram för fysisk aktivitet. Andra läkemedelsfria behandlingar kan inkludera konstterapi, musikterapi och djurassisterad terapi.
Det finns inte mycket forskning om effektiviteten av läkemedelsfria behandlingar, men experter tror att de kan förbättra kognitiv prestationsförmåga, förebygga försämring av mentala förmågor, hjälpa människor att behålla sin självständighet så länge som möjligt och bidra till att öka välbefinnandet och livskvaliteten.
Vilka behandlingar som är mest lämpliga beror på flera faktorer som:
En hälsosam, balanserad kost är viktig för alla men för personer med Alzheimers sjukdom kan dålig kost öka beteendesymtom och orsaka viktminskning. I allmänhet finns det inget behov av en speciell diet för de med alzheimer och följande hälsosamma kostrekommendationer gäller:
Regelbunden träning är mycket fördelaktig för personer med Alzheimers sjukdom, vilket hjälper till att förbättra konditionen, öka humöret, minska ångest, sänka blodtrycket, förbättra blodsockernivån och bibehålla vikten.
Det är viktigt att välja en övning som är säker och lämplig för individen och dens förmågor. Lätt träning kan vara en kort daglig promenad, lite trädgårdsarbete, yoga eller tai chi, eller till och med dans.
Mer forskning behövs om fysisk aktivitet och hur mycket det förbättrar minnet och saktar utvecklingen Alzheimers sjukdom.
Eftersom den exakta orsaken till Alzheimers sjukdom fortfarande är okänd finns det inget tydligt sätt att förhindra tillståndet fullständigt. Att bibehålla en så hälsosam livsstil som möjligt kan dock minska risken för att Alzheimers sjukdom utvecklas.
Kardiovaskulär sjukdomar har kopplats till en ökad risk för alzheimer, så åtgärder för att förbättra kardiovaskulär hälsa kan vara till nytta. Dessa inkluderar:
Det finns också några vetenskapliga bevis som tyder på att färre drabbas av demens av de som försöker hålla sig mentalt och socialt aktiva. Detta skulle kunna uppnås genom att arbeta som volontär i lokalsamhället, delta i gruppaktiviteter, läsa, umgås med vänner och prova nya hobbyer.
Det finns fortfarande mycket att lära om riskfaktorer, diagnos och effektiv behandling av Alzheimers sjukdom. Vetenskapliga studier hjälper forskare, läkare och det globala sjukvårdssamhället att bygga en mer detaljerad bild av vad som händer i hjärnan när Alzheimers sjukdom utvecklas.
Det finns ett betydande antal pågående forskningsprojekt om Alzheimers sjukdom över hela världen.
Under 2020 genomfördes kliniska prövningar för 121 unika behandlingar för Alzheimers sjukdom registrerade på den globala databasen clinicaltrials.gov. Den största kategorin läkemedel i dessa kliniska prövningar är sjukdomsmodifierande‐ läkemedel som är inriktade på uppkomsten eller utvecklingen av Alzheimers sjukdom. Det finns också ett växande antal läkemedel som kallas nya läkemedelsindikationer vilka har utvecklats för andra sjukdomar men också kan behandla alzheimer effektivt[1].
Forskare är angelägna om att hitta ett sätt att stoppa eller fördröja sjukdomsförvärring. Mer arbete måste utföras inom detta område, men förståelsen för hur Alzheimers sjukdom stör hjärnan ökar. Detta har lett till potentiella behandlingsalternativ som “kortsluter” sjukdomsförloppet.
Framtida utvecklingar av behandlingar för alzheimer kan komma att inkludera en kombination av olika läkemedel. Detta tillvägagångsätt liknar behandlingen av vissa cancerformer samt HIV och AIDS, vilka involverar administrering av flera läkemedel.
Behandlingsstrategier som för närvarande undersöks inkluderar:
Utvecklingen av nya behandlingar för Alzheimers sjukdom är en långsam process som kräver noggrann detaljerad forskning och analys[10]. Även om utvecklingstakten kan vara frustrerande för personer med sjukdomen och deras familjer i väntan på nya behandlingsalternativ, finns det optimism att framsteg görs för att förbättra diagnosen, behandlingen och förebyggandet av alzheimer.
[1] Livingston G, Sommerlad A, Orgeta V et al. Dementia prevention, intervention and care. Lancet. 2017;390(10113):2673-2734. doi:10.1016/S0140-6736(17)31363-6
[2] Cummings J, Lee G, Ritter A, Sabbagh M, Zhong K. Alzheimer’s disease drug development pipeline: 2020. Alzheimers Dement (NY). 2020;6(1):e12050. doi:10.1002/trc2.12050
[3] Murphy MP, LeVine H III. Alzheimer’s disease and the β-amyloid peptide. J Alzheimers Dis. 2010;19(1):311-323. doi:10.3233/JAD-2010-1221
[4] Nygaard HB, van Dyck CH, Strittmatter SM. Fyn kinase inhibition as a novel therapy for Alzheimer’s disease. Alzheimers Res Ther. 2014;6(1):8. doi:10.1186/alzrt238
[5] Huang LK, Chao SP, Hu CJ. Clinical trials of new drugs for Alzheimer disease. J Biomed Sci. 2020;27(1):18. doi: 10.1186/s12929-019-0609-7
[6] Al Mamun A, Uddin MS, Mathew B, Ghulam MA. Toxic tau: structural origins of tau aggregation in Alzheimer’s disease. Neural Regen Res. 2020;15(8)1417-1420. doi:10.4103/1673-5374.274329
[7] Kinney JW, Bemiller SM, Murtishaw AS, Leisgang AM, Salazar AM, Lamb BT. Inflammation as a central mechanism in Alzheimer’s disease. Alzheimers Dement (NY). 2018;4:575-590. doi:10.1016/j.trci.2018.06.014
[8] Kellar D, Craft S. Brain insulin resistance in Alzheimer’s disease and related disorders: mechanisms and therapeutic approaches. Lancet. 2020;19(9):758-766. doi:10.1016/S1474-4422(20)30231-3
[9] Tublin JM, Adelstein JM, Del Monte F, Combs CK, Wold LE. Getting to the heart of Alzheimer disease. Circ Res. 2019;124(1):142-149. doi:10.1161/CIRCRESAHA.118.313563
[10] Savolainen-Peltonen H, Rahkola-Soisalo P, Hoti F et al. Use of postmenopausal hormone therapy and risk of Alzheimer’s disease in Finland: nationwide case-control study. BMJ. 2019;364:l665. doi:10.1136/bmj.l665
Alzheimers
Anmäl dig till vår maillista
Få de senaste uppdateringarna från Neuraxpharm-bloggen.
